2. Styrelserepresentation

På denna sida kan du läsa om:

• Styrelserepresentation
• Två ledamöter och två suppleanter
• Beslutsunderlag
• Suppleanter får närvara
• Arbetsutskott och andra utskott
• Jäv i vissa frågor
• Sekretess
• Ersättning och utbildning

Styrelserepresentation

Lagen om styrelserepresentation för de anställda gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, banker och försäkringsbolag med minst 25 anställda. Den gäller alltså inte enskild firma eller handelsbolag.

Företag som ingår i en koncern räknas som ett företag. Om hela koncernen har minst 25 anställda kan samtliga anställda gemensamt få utse representanter i moderbolagets styrelse - hur få anställda de enskilda bolagen än har.

I ett dotterbolag med minst 25 anställda kan dessa således ha rätt att dels vara representerade i det egna företagets styrelse, dels medverka när representanter utses i moderbolagets styrelse.

För att lagens skall gälla måste dessutom följande villkor var uppfyllda:

• Antalet anställda skall under det senaste räkenskapsåret ha varit minst 25. Om de anställda redan har representanter i styrelsen och antalet anställda sjunker under 25, får de anställda ha representanter i styrelsen mandattiden ut.
• Företaget skall vara bundet av kollektivavtal.
• De lokala fackliga organisationerna skall ha beslutat att de vill ha representanter i styrelsen. Lagen innebär således i det avseendet inget tvång.

I vissa fall kan de anställdas representation i styrelsen medföra stora olägenheter för företaget. Nämnden för styrelserepresentationsfrågor kan då medge undantag från lagen.

Beslutsunderlag

Två ledamöter och två suppleanter

De anställda har normalt rätt att utse två styrelseledamöter och två suppleanter. Den regeln gäller även om styrelsen har endast två stämmovalda ledamöter. Om företagets styrelse bara har en stämmovald ledamot har de anställda rätt att utse en ledamot och en suppleant. De anställda kan på detta sätt få lika många ledamöter som aktieägarna. Men vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Det förutsätt att ordföranden är utsedd av stämman. I företag med minst 1 000 anställda och med verksamhet i skilda branscher har de anställda rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter.

Hur utses arbetstagarledamöterna?

Det är facket som avgör om de anställda skall vara representerade i styrelsen. De anställdas representanter bör vara anställda vid företaget (resp. inom koncernen). Om de fackliga organisationerna inte kan komma överens om annat gäller följande:

• Om mer än 80 procent av de anställda som är bundna av kollektivavtal vid företaget tillhör samma organisation får denna utse samtliga arbetstagarrepresentanter. Om en annan organisation företräder minst fem procent av de organiserade arbetstagarna har den dock rätt att utse en suppleant.
• Om ingen organisation representerar mer än 80 procent av de anställda som är bundna av kollektivavtal utser de två organisationerna som företräder det största antalet sådan arbetstagare var sin ledamot och var sin suppleant. Om de anställda har rätt till tre ledamöter och tre suppleanter får den större av organisationerna utse två ledamöter och två suppleanter.

Mandattiden bestäms av dem som utser representanten men maximitiden är fyra år. När representanterna har utsetts skall styrelsen underrättas skriftligen. De anställdas representanter tillträder sitt uppdrag tidigast tre månader därefter.

För att styrelsen skall få fatta beslut i ett ärende krävs att samtliga ledamöter - om möjligt - dels fått tillfredställande underlag för att kunna avgöra ärendet, dels haft tillfälle att delta i ärendets behandling. Det betyder att alla ledamöter måste få del av beslutsunderlag i rimlig tid. Om underlaget presenteras på ett språk som inte behärskas av samtliga ledamöter har dessa rätt att åtminstone sammanfattningsvis få materialet översatt.

Om det finns ett arbetsutskott inom styrelsen eller ett beredningsorgan utanför styrelsen som förebereder de ärenden som skall behandlas i styrelsen har en av de anställdas representanter rätt att närvara och delta i överläggningarna i utskottet eller beredningsorganet.

Suppleanter får närvara

En suppleant för en arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden även om den ordinarie ledamoten är närvarande. Men då har suppleanten naturligtvis inte rösträtt.

Arbetsutskott och andra utskott

Jäv i vissa frågor

En arbetstagarledamot är likställd med andra styrelseledamöter men får inte delta när styrelsen behandlar frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder eller annat där facket har ett väsentligt intresse som kan strida mot arbetsgivarens.  

Sekretess

En arbetstagarledamot är i samma omfattning som övriga styrelseledamöter skyldig att iaktta sekretess när ett offentliggörande skulle kunna skada företaget. Tystnadsplikten kan ibland ge upphov till avvägningsproblem. Å ena sidan kan arbetstagarledamöterna behöva överlägga med andra anställda inom företaget. Å andra sidan är det uppenbart att vissa ärenden med hänsyn till företags intressen inte får diskuteras utanför styrelsen.

Ersättning och utbildning

En arbetstagarledamot har rätt till ledighet för styrelsearbetet och rätt till lön vid sådan ledighet. Utbildning för uppgiften för i viss utsträckning ske på betald tid. Normalt svarar de fackliga organisationerna för denna utbildning. 

I detta kapitel:

1. Facklig förtroendeman
   Vad är facklig verksamhet?
   Rätt till ledighet
   Rätt till lön
   Rätt till lokal
   Arbets- och anställningsvillkor
   Tillträdesrätt för utomstående förtroendemän
   Facket har tolkningsföreträde
   Avvikelser enligt kollektivavtal 
   
   
2. Styrelserepresentation
   Två ledamöter och två suppleanter
   Beslutsunderlag
   Suppleanter får närvara
   Arbetsutskott och andra utskott
   Jäv i vissa frågor
   Sekretess
   Ersättning och utbildning