Första hjälpen och krisstöd

Publicerad 10 nov 2017
Dela:
Inom varje företag ska det finnas en beredskap och rutiner för första hjälpen och med krisstöd kan du begränsa de negativa följderna av en olycka eller ett allvarligt tillbud.

Första hjälpen

Med första hjälpen avses sådana hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. Det kan också handla om ögonspolning eller nödduschning, alternativt förhindra skada vid stänk, översköljning - eller handlingar för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. 

Inom varje företag och/eller arbetsställe ska det finnas en beredskap och rutiner för första hjälpen. Omfattningen av första hjälpen är beroende av verksamhetens art, omfattning och organisation.

På varje arbetsplats ska personalen ha kunskap om hur första hjälpen har organiserats. Dessutom ska det finnas anslag eller uppgifter om var utrustning för första hjälpen finns, vem som kan ge första hjälpen, korrekta telefonnummer samt adressuppgifter för driftsstället. Även extra anställda kan behöva agera i en krissituation. Varje verksamhet måste själv bedöma behovet av att utbilda personal. En större verksamhet med flera skift kan kanske klara sig med en första hjälpen-utbildad person per skift. En mindre verksamhet, med hög personalomsättning, kan behöva låta all personal genomgå utbildningen.


Ett företag ska bedöma behovet av första hjälpen-utbildade personer per arbetsställe. Det ska finnas tillräckligt med första hjälpen-utrustning samt att denna hålls tillgänglig och är uppmärkt. Behovet av utbildad personal och utrustning styrs av verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Företaget ska även se till att de kunskaper som erhållits upprätthålls.

I restaurangverksamhet eller verksamhet som använder starkt frätande eller irriterande kemikalier, som kan riskera skador på hud och ögon, ska ögonspolning finnas tillgänglig i direkt anslutning till arbetsplatsen.

Det är inte bara förekomsten av skador som ska beaktas. Förekommer sjukdom bland medarbetarna, som kan ge akuta tillstånd, ska detta särskilt tas hänsyn till vid planeringen av behovet av första hjälpen. Det kan röra sig om sjukdomar som diabetes, epilepsi eller allergier. I all riskbedömning och bedömning om behovet av första hjälpen har verksamhetens geografiska placering betydelse för hur fort en anställd kan komma under läkarvård.

I verksamheter där det finns risk för översköljning av farliga ämnen eller där risk för brännskador kan finnas ska det finnas en nöddusch tillgänglig i anslutning till arbetsplatsen.

Krisstöd

Psykologisk krisberedskap innebär att genom förutseende, planering, kunskap, övning och krisstöd försöka begränsa de negativa följderna av en olycka eller ett allvarligt tillbud.

Med krisstöd menas:

  • omedelbart omhändertagande av person i kris, samt eventuella efterföljande professionella insatser
  • omedelbar "defusing" (direkt psykologiskt omhändertagande av grupp) och efterföljande "debriefing" av grupp i kris. (Psykologiskt omhändertagande av grupp, 48 timmar till en vecka efter det inträffade.)

Målet är att genom psykologisk krishantering lindra det psykiska lidandet för den enskilde och därmed minska de negativa effekterna både för personen och företaget.

Krissituation

Det är individens upplevelse av en händelse som är avgörande för om det inträffade följs av en psykisk kris hos individen eller inte. Att drabbas av en kris är normalt; det är viktigt att både den drabbade och omgivningen inser detta.

Det finns idag goda kunskaper om det psykosociala omhändertagandets stora betydelse för att minska akuta och senkomna negativa effekter av psykisk stress hos drabbade vid olyckor och katastrofer.

Exempel på händelser som kan leda till kris:

  • Arbetsolyckor och allvarliga tillbud
  • Våld och hot om våld
  • Arbetskamrater avlider eller drabbas av svår sjukdom
  • Självmord
  • Olyckor eller katastrofer på eller utanför arbetsplatsen
  • Yrkesspecifika plötsliga och/eller extrema påfrestningar
  • Andra förhållanden i arbetet som kan innebära stark psykisk påfrestning

I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att ha beredskap och rutiner för hur företaget ska hantera kriser och mer eller mindre allvarliga incidenter på eller i anslutning till arbetsplatsen. Kriser kan ju drabba en eller alla på arbetsplatsen. Därför bör en sådan beredskap vara tillämpbar på alla typer av händelser.

<< Tillbaka