Migrationsöverdomstolen ändrar tidigare rättspraxis

Publicerad 22 dec 2017
Dela:
Migrationsrätten har under en längre tid varit föremål för kritik när det gäller återkallelse av arbetstillstånd. Den strikta lagstiftningen kring återkallelser har lett till flertalet utvisningar på grund av mindre förseelser från arbetsgivarens sida.

Migrationsöverdomstolen ändrar nu rättspraxis och redogör sin syn på framförallt den tidigare strikta tolkningen att minsta lilla avvikelse från de uppställda kraven på anställningsvillkoren ska medföra ett avslag.

Migrationsöverdomstolens nya domar

Migrationsöverdomstolen har meddelat dom i två mål som båda avsåg förlängningsärenden där arbetstagarens anställningsvillkor inte nådde upp till de i lagen uppställda kraven.

I det första fallet hade arbetstagaren under en period om fem månader erhållit en lön som var 460 kr lägre än kollektivavtalad lön. Arbetstagaren erhöll senare en retroaktiv ersättning för mellanskillnaden och lönenivån för resterande tillståndsperiod låg högt över kollektivavtalad lön. Lönen var dock över försörjningskravet på 13 000 kronor hela tillståndsperioden.

I det andra fallet saknade arbetstagaren sjukförsäkring samt tjänstepensionsförsäkring under en period om 20 månader på grund av ett mindre administrativt misstag. Premieinbetalningar till tjänstepensionsförsäkringen gjordes retroaktivt av arbetsgivaren  då de upptäckte bristen. Under resterande tillståndsperiod hade arbetstagaren fullt försäkringsskydd och en lön över kollektivavtalsnivå.

Migrationsöverdomstolen har i båda domarna gjort gällande att en helhetsbedömning behöver göras av arbetstagarens anställningsvillkor för att avgöra huruvida villkoren är likvärdiga de som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom branschen. Vidare gjorde domstolen gällande att en bedömning inte kan göras månad för månad. Bedömningen ska istället ske baserat på hela tillståndsperioden och tidigare fel ska kunna kompenseras av senare korrigeringar, t.ex. genom en retroaktiv lönebetalning. Domstolen framhåller också i båda fallen att anställningsvillkoren kan också komma att ändras på grund av kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadsparter och ibland genomförs sådana ändringar retroaktivt.

Domstolen framhåller i det ena fallet att ett något sämre försäkringsskydd kan kompenseras av en högre lön och tvärtom, så länge villkoren inte kan anses vara sämre än vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

Avslutningsvis bedömer domstolen i båda fallen, att anställningsvillkoren vid en helhetsbedömning, trots avvikelserna inte har varit sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller av praxis i yrket eller branschen.

Kommentar:

Konsekvensen av domarna är att Migrationsverket vid förlängningsärenden framgent behöver göra en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor och obetydliga misstag ska inte nödvändigtvis  medföra avslag.  

Vi rekommenderar att ni under en tillståndsperiod regelmässigt går igenom anställningsvillkoren  samt korrigerar eventuella brister snarast möjligt och senast i samband med en förlängningsansökan. Detta för att öka chanserna till ett positivt beslut. De här domarna förbättrar rättssäkerheten i systemet för arbetstillstånd. Det är bra både för arbetstagaren och för arbetsgivare, som är beroende av utländsk arbetskraft.

Dessa två domarna stämmer väl överens med den utredning som regeringen fått i uppdrag att genomföra avseende förslag på ytterligare lagändring (träder i kraft 1 juli 2018), dvs. införandet av en helhetsbedömning vid avgörandet om förlängningar ska medges när samtliga villkor inte varit uppfyllda under hela tillståndstiden.